Vitae Pro har granskats

Äntligen har någon granskat Vitae Pro!

Här är ett urklipp från Expressens artikel:

”Leif Dahlberg är professor i ortopedi vid Lunds universitet. Han räknas som en av de främsta forskarna i Sverige inom smärta i leder och muskler och är mycket kritisk till Vitaepro.”

”– Det är allvarligt att man går ut med den här typen av reklam på sin hemsida, med löften som mellan raderna säger att man ska bli piggare, smidigare och starkare om man äter det här och inte kan visa på någon studie. Det är oförsvarligt, tycker jag.”

Som de rekommenderar i artikeln, sök vård om du har ont eller känner dig trött så kan du få adekvat hjälp.

 

Röntgensvar och symtom vid ryggbesvär

image

Bilden visar på vad man hittat när man röntgat FRISKA ryggar. Det vill säga, dessa personer har INTE ont i ryggen trots att man hittat olika fynd som åldersförändringar, diskbuktningar och kotförskjutningar.

Det som syns på röntgen behöver inte vara orsaken till dina ryggbesvär. En fysioterapeut kan utifrån en bedömning  av din ryggfunktion ge dig behandlingsalternativ utan att ha röntgensvar som underlag. Du kan söka till fysioterapeut direkt, utan remiss.

Läkemedelsbehandling vid höft- och knäledsartros

Får ofta frågan av patienter om nyponpulver är bra mot deras artros och får också (fortfarande) höra att deras läkare förskrivit Artrox för att lindra deras besvär.

Nyponpulvrets effekter

Läkartidningen har presenterat en litteraturöversikt där de kollat på olika behandlingsmetoder vid långvarig smärta. Nyponpulvret visas då vara bättre än placebo för patienter med artros, dock har behandlingsmetoden evidensstyrka 3, vilket innebär begränsat vetenskapligt underlag. Baserat på det vetenskapliga underlaget i artikeln (och avsaknaden av granskning eller rekommendation av behandlingsmetoden i Socialstyrelsen nationella riktlinjer) hade jag inte rekommenderat patienter att köpa nyponpulver då det finns mycket effektivare och mer långvariga behandlingar för att minska smärtan och öka funktionen hos patienter med artros. Mer om detta i slutet av inlägget.  

Artrox / Glukosamin

Enligt Socialstyrelsens nationella behandlingsriktlinjer för artros är glukosamin ett alternativ som man INTE ska använda vid behandling av patienter med artros. Glukosaminet som finns i läkemedlet Artrox har inte bättre effekt på smärtan eller funktionen än placebobehandling. 

  

Rekommenderad behandling vid artros

Det man istället rekommenderar är långvarig, regelbunden, handledd konditions-, styrke- och funktionnsträning vilket du kan få hos en fysioterapeut/sjukgymnast. På många kliniker finns också artrosskolor, patientutbildningar, där träningen är en del av behandlingskonceptet. 

Slösa inte pengar på verkningslösa piller. Välj istället träningen, då får du mer ork och styrka för att klara de aktiviteter du vill!

   

Följ Metros Viralgranskaren

Viralgranskaren har blivit utsedda till Årets folkbildare av Vetenskap och Folkbildning. Följ deras sida på: metro.se/viralgranskaren
De finns även på twitter som @viralgranskaren

Artiklarna består av granskningar av påståenden som florerar i social media. Scrolla ner till Hälsa för att läsa om bland annat detta:

2015/01/img_0099.png

Gott Nytt (Hälsomytsfritt)År! Årets hälsomyter 2014

Ordförande i Vetenskap och Folkbildning samt stora bloggare inom hälso- och sjukvård listar upp de vanligaste hälsomyterna som tagit stor plats detta år:

Kolloidalt silver som mirakelkur mot allt – bluff
”Det här är riktigt hälsofarligt och det räcker att en handfull personer tar det här medlet istället för att gå till läkare. Och speciellt oroande är det om föräldrar ger sina barn silvervatten istället för medicin.”

Kokosolja som mirakelmedel mot allt – bluff
”…men att någon använder kokosolja som deodorant eller tandkräm oroar givetvis inte lika mycket som när man använder ett overksamt preparat istället för medicin.”

Olika myter om kost och träning
”Generellt kan man säga att myter inom kost och träning ofta inte är särskilt farliga…Det skadar ju ingen, men man gör det inte på en riktig god grund. Samma sak med paleo-dieten. Det finns ingen bra motivering till att sluta äta spannmål, men det är inget som är farligt.”

Naturligt är alltid bättre – myt
”Det finns en övertro på att ”naturligt” alltid är bäst. Att något du till exempel plockat i skogen automatiskt är bättre än ett piller du tar – trots att pillret, om det är ett läkemedel, testats mycket noggrant och kommer i en exakt dos.
Men trenden med självmedicinering, att man hellre lyssnar på kloka gubbar och gummor än en läkare är såklart oroande. Jag upplever att det finns ett förakt för faktiskt kunnande och experter.”

Ryggkotor som hamnat snett orsakar hälsoproblem – myt
”…Vilket absolut inte stämmer. Därmed inte sagt att man inte kan uppleva smärtlindring av olika manuella metoder.”

Alternativmedicin är lika bra som kunskapsbaserad medicin – myt
En mer generell, men enormt utbredd myt, är att så kallad ”alternativmedicin” är ett likvärdigt alternativ till kunskapsbaserad medicin – i den meningen att båda bygger på samma kunskapsgrund, men med olika ”slutsatser”. I de flesta fall har alternativa undersökningar och behandlingar tvärtom ingenting med kunskap att göra.

Kronisk borrelia och twar – myt
”…hittepå-infektioner som ”kronisk borrelia” och ”kronisk twar”. Det är väldigt omdiskuterade diagnoser, där ”kronisk borrelia” knappast existerar i verkligheten och kändisinfektionen ”kronisk twar” torde vara extremt sällsynt om den alls finns.

Alla intervjuerna finns att läsa här:
http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/har-ar-arets-halsomyter

A Tiger’s Tale… or rather its Sacrum!

SI-led som hoppar ur led, vridet bäcken, snett bäcken, med mera…med mera, är det sant eller falskt?

Själv tror jag på att SI-leden är en stabil led som vid vissa omständigheter (konsekvenser av frisättning av hormonet relaxin, frisätts vid graviditet) kan bli mera rörlig pga ökad elasticitet i ligamenten. En unge ska ju ut genom den lilla trånga bäckenkanalen…behöver all plats den kan få. Ganska logiskt. Men annars ska den vara en stabil led.

Sen då till alla er med ”sneda bäcken”, tror jag att ni får mer nytta av att justera era bäcken på egen hand genom hållningskorrigering…som att minska/öka svanken, jämn belastning på båda benen…ja, det finns många kroppsställningar som kan orsaka felbelastning. För att få vägledning i detta kan du söka sjukgymnast/fysioterapeut.

The Sports Physio

You may have seen over the last few days the news about Tiger Woods and his Sacrum ‘popping out’ during the Bridgestone Championships and how it was ‘popped’ back in to place, and how this quick, miraculous ‘fix’ had Tiger ready for the US PGA tournament five days later, only to see him grimace and wince his way around the first two rounds looking uncomfortable and off form and eventually not making the cut.

Now in a game like golf I’m well aware there are a myriad of other reasons why a golfer doesn’t make the cut, but to me it looked like his back pain was a major factor.

So was Tigers miracle sacrum ‘popping in’ cure that miraculous?

Well lets not sugar coat it, of course it bloody wasn’t, and I’m not the only one who thinks so, many online and on Twitter have voiced their concern and…

View original post 1 066 fler ord

Some numbers to consider…

Hoppas inte det är samma siffror i den svenska fysioterapeutkåren…

Forward Thinking PT

Some statistics were published in the September 2014 edition of  PT in Motion.   Here are 2 numbers we should think about:

The following two numbers, were taken from the Top 10 procedures in total payments to PTs and other providers of physical medicine and rehabilitation services in 2012:

CPT code: 97035  Ultrasound was provided by 15,065 providers resulting in $29,222,458 in Medicare reimbursement

CPT code: G0283 Electrical Stimulation (unattended) was provided by 18,798 providers resulting in $62,549,781 in Medicare reimbursement

What do you think?

View original post

Röntgen vid knä- och höftartros

Artros är en av de mest förekommande diagnoserna vad gäller smärtor i rörelse- och stödorganen och är en av de största anledningarna till kronisk smärta sett över hela världen.

Artros är en form av ledsvikt som gör att leden inte fungerar optimalt bl.a. pga ojämnt ledbrosk (förtunnat brosk, bennabbar mm).

Symtom
Vanliga symtom vid artros är:
– Stelhet efter stillasittande/inaktivitet alt igångsättningssvårigheter.
– Morgonstelhet (som går över inom en kort tid)
– Ont vid trappgång
– Brukar känna sig bättre vid rörelse, dock till en viss gräns då det istället övergår till smärta pga överbelastning.
– Svullnad
– Nedsatt ledrörlighet

Diagnosticering
Svenska nationella riktlinjer rekommenderar en samlad bedömning av anamnes, vanliga symtom och kliniska fynd för att ställa diagnosen artros (1).

Behövs röntgen för att verifiera att det är artros?
Nej, det behövs ingen röntgen för att fastställa en diagnos. I flertal studier har det påvisats att röntgenfynd ofta inte stämmer överens med symtombilden (1,2). Man skulle kunna dela in patienterna i tre olika grupper:

A. Artrossymtom och artros synlig på röntgen
B. Artrossymtom, men inga röntgenfynd
C. Artros på röntgen, men inga artrossymtom. (Vidare bedömning behövs för att ta reda på om smärtorna i ditt knä eller din höft beror på nåt annat, ex. muskelinflammation)

Oavsett vad röntgen säger så bör du behandlas för artros utifrån om du har symtom för artros, dvs om du ingår i grupp A eller B. Med andra ord, din misstänkta artros behöver inte verifieras med en röntgen.

Referenser
1. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar – 2012. Osteoporos, artros, inflammatorisk ryggsjukdom och ankyloserande spondylit, psoriasisartrit och reumatoid artrit. Socialstyrelsen; 2012 [Hämtad 28 augusti 2012 från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18665/2012-5-1.pdf ]
2. Bedson J, Croft PR. The discordance between clinical and radiographic knee osteoarthritis: A systematic search and summary of the literature. BMC Musculoskeletal Disorders. 2008;9:116-27.

Stötvågsbehandling aka Radial Shockwave – ej kostnadseffektivt

Skrev denna sammanfattning till beslutande verksamhetschefer förra året som övervägde att köpa in en shockwave/stötvåg till våra kliniker då de hade några kronor över.

Försäljaren som slängde upp bevis efter bevis med stora vetenskapliga studier på stötvågens positiva WOW-effekt fick lite motstånd denna gången. Gjorde en granskning av de artiklar som gick att hitta. Detta är ingen vetenskaplig systematisk översikt, det mesta har redan gjorts av Pedro, så jag gjorde bara sammanställningen och även några egna granskningar med PEDro Scale och CASP. Resultatet ser ni nedan. Nya studier kan ha tillkommit, och är inte med i denna bedömning.

Resultat: Det blev inget förhastat spontanköp av ännu en apparat.

Lättare att argumentera för eller emot något när man har evidensen som grund, för vi ska väl alla utföra en evidensbaserad sjukvård………

….eller?

Kan vara lämpligt att då och då rensa i verktygslådan med all den behandlingsarsenal man har och ifrågasätta sig själv varför man behandlar så som man gör, och har man evidens för det man gör?

”I dag utnyttjar vi inte tillräckligt de forskningsresultat som finns. Somliga nya åtgärder börjar tillämpas i vården utan att någonsin ha prövats vetenskapligt. Andra metoder, som är föråldrade men som har blivit rutin, fortsätter att användas. Därför behövs en ständig omprövning – gör insatserna verkligen den nytta som vi tror och hoppas?

Att tillämpa evidensbaserad vård och omvårdnad innebär att bygga sina beslut på bästa tillgängliga vetenskapliga resultat från välgjorda undersökningar – som ett komplement till annan kunskap, och i samråd mellan patient och vårdpersonal.

Viktiga vårdbeslut som rör patienternas hälsa ska bygga på bästa tillgängliga vetenskapliga underlag.”

SBU

Sammanfattning för evidenssökning för behandling med stötvåg
Bakgrund: Stötvåg kan delas upp i fokuserad och ofokuserad stötvåg. Evidensen för effekten skiljer sig dom emellan och det är av stor vikt att skilja på detta. Stötvågen som säljs på vissa hemsidor kan vara en radial stötvåg – en sk ofokuserad stötvåg. Kolla därför upp vilken slags stötvåg de säljer Har tidigare gjort en evidenssökning på den radiala stötvågen då det framkommer att man funderat att köpa in den som behandlingsapparat på den arbetsplats jag arbetar på. 
Metod: sökt på PubMed på alla artiklar med RSWT och lågenergi ESWT (kallas ibland för det). Inkluderat enbart RCT-studier och översikter och sammanställt med befintliga behandlingsriktlinjer. Kvalitetsgranskning har gjorts med Pedro via deras databas med några kompletteringar med egen granskning med Pedro och CASP. Ej gjort ytterligare egen granskning i det område där behandlingsriktlinje är gjord.
Resultat: För subacromiell smärta och lateral epicondylit finns det evidens för att stötvåg INTE är effektiv, samma gäller plantarfasciit, men att man kan överväga det som behandling istället för kirurgi. Hälsenebesvär kan övervägas som komplement till träning. Fler studier behövs för benhinneinflammation, hamstringstendinopatier, patellartendinopatier och trochanterit, dock påvisar de att effekten är bättre än sedvanlig behandling. Evidensen är således begränsad och stötvågen rekommenderas inte då det behövs fler studier för att dra en större slutsats. 
Slutsats: Att enbart köpa stötvåg för behandling som komplement till träning vid hälsenebesvär eller misslyckad rehabilitering vid plantarfasciit är ej kostnadseffektivt då dessa patienter utgör en liten patientgrupp totalt. Rekommenderar att avvakta tills mer evidens finns för andra tendinopatier. 
Subacromiell smärta
Starkt stöd för att det inte har någon effekt. Studierna visar på att det träning är bättre än RSWT eller ingen skillnad alls. Behandlingsriktlinjerna som gjorts visar på att det finns vetenskapligt underlag för att behandling med stötvåg inte är effektiv. 
Rekommendationen är således att man inte ska använda stötvåg vid subacromiell smärta.
Lateral epikondylit
I behandlingsriktlinjen finner man evidens för att stötvåg inte ger någon effekt på smärta och funktion vid behandling för lateral epikondylalgia. I denna sökning är evidensen motstridig.
Rekommendationen är att man inte ska använda stötvåg vid lateral epikondylalgia/it
Hälsenebesvär
I denna sökning finnes motstridiga resultat då effekten verkar ha betydelse beroende på var skadan sitter på hälsenan. Håller med behandlingsriktlinjen att det kan övervägas som komplement till sedvanlig träning för hälsenebesvär. 
Rekommendationen är att överväga stötvåg som komplement till träning. 
Plantarfasciit
Det finns måttligt stöd med RCT-studier för att RSWT/lågenergi är bättre än placebo, men inte bättre än stretch eller sedvanlig sjukgymnastik. I en översikt som gjorts visar de på att stötvåg kan övervägas vara ett behandlingsalternativ istället för kirurgi när all annan behandling misslyckats. En annan översikt visar på att evidensen är frånvarande/osäker. 
Rekommendationen är att inte använda stötvåg vid plantarfasciit som grundbehandling, eventuellt överväga stötvåg istället för kirurgi när all annan behandling misslyckats.
Benhinneinflammation
För få studier att dra större slutsatser på. Det som finns är en retrospektiv studie som visar att RSWT kan vara effektivt vid benhinneinflmmation. 
Pga begränsad vetenskaplig evidens kan inte stötvåg rekommenderas, behövs fler studier
Hamstringstendinopati
För få studier att dra större slutsatser på. Finns litet stöd för att det har effekt då det finns en studie av högt bevisvärde där de påvisar att RSWT är bättre än traditionell behandling
Pga begränsad vetenskaplig evidens kan inte stötvåg rekommenderas, behövs fler studier
Patellartendinopati
För få studier att dra större slutsatser på. Finns litet stöd för att det har effekt då det finns en studie av medelhögt bevisvärde där de påvisar att RSWT är bättre än annan konservativ behandling
Pga begränsad vetenskaplig evidens kan inte stötvåg rekommenderas, behövs fler studier
Trochanterit
Finns för få studier att dra slutsatser på, men det finns en retrospektiv-studie med medelhögt bevisvärde som visar på att RSWT har en god effekt jämfört med sedvanlig behandling mot trochanterit.
Pga begränsad vetenskaplig evidens kan inte stötvåg rekommenderas, behövs fler studier

Ställ krav på att politiker ska vara evidensbaserade

Att debattera om sjukvårdspolitik kräver en viss baskunskap om hur hälso- och sjukvården fungerar organisatoriskt, men även att man har tillräcklig kompetens för att bedöma evidensgraden i de behandlingar man argumenterar för.

Att vara en politiker som arbetar för en bättre sjukvård bör innebära samma skyldigheter som vårdpersonalen åläggs för att ge sån patientsäker sjukvård som möjligt. Sjukvårdspolitik bör inte handla om att hitta fler röster, utan om att hitta de bästa behandlingarna man kan ge patienterna med begränsade resurser.

”Viktiga vårdbeslut som rör patienternas hälsa ska bygga på bästa tillgängliga vetenskapliga underlag.”

SBU

Att som politiker lägga in motioner för att använda skattepengar till behandlingar utan bevisad effekt är skandal och som Arvin Yarollahi, läkare, nämner i hans senaste debattinlägg i Dagens Medicin:

Patienter i Sverige bör ha tillgång till behandling som grundar sig i vetenskap och beprövad erfarenhet. Att göra politik av frågor som ännu inte behandlats klart av vetenskapen är i längden inte bara ansvarslöst utan i viss mån också farligt.

istället bör man enligt Yarollahi:

”…öka anslagen till forskning i frågan snarare än spendera pengarna på behandlingsmetoder som vi inte vet ger effekt.”

Ett annat debattinlägg om ämnet elöverkänslighet som ifrågasatte Yarollahis första inlägg:

Visst kan vi luta oss mot vetenskap. Men vilken vetenskap? Den som stämmer överens med verkligheten eller den som inte gör det? Medkänsla och ödmjukhet inför patientens erfarenheter måste också få vara med.

Bara för att man tror att vetenskapen är motsägande betyder det då att man ska utföra en behandling tills det är bevisat att det inte har någon effekt. Ska det inte vara tvärtom, att man ska vara tveksam tills tillräcklig evidens finns för att behandlingen ger effekt och att det är patientsäkert? ( I detta fall ang elöverkänslighet ser man i studierna att ingen har lyckas påvisa en länk mellan elektromagnetiska fält, EMF, och angiven symtombild…SBU har också samma uppfattning)

Pengar som bestäms av politiker som lobbar för icke-evidensbaserad vård är skandal. Det är nu dags för sjukvårdspolitikerna att de följer samma riktlinjer som sjukvårdspersonalen gör, att man strävar efter en evidensbaserad sjukvård. Vetenskapen bör styra prioriteringarna inom sjukvårdspolitiken, inte att politiken styr vad som är prioriterat inom vetenskapen.