Går det att ”balansera rätt” atlaskotan?

Som vårdgivare kan man fastna för olika slags behandlingskoncept, vissa tror på att fötterna kan vara en orsak till besvär högre upp i kroppen, ex. överpronation kan ge knäbesvär, ryggbesvär mm. Och tydligen så finns det några som tror på att allting hänger på ”obalans” i atlaskotan. Detta citat hämtat ur en hemsida som förklarar hur denna obalans kan påverka resten av kroppen.

”Atlaskotan håller huvudet på plats. Förenklat kan man säga att om atlaskotan är ur position så hamnar huvudet ur position. Då huvudet av flera anledningar inte kan vara snett så tvingas resten av kroppen kompensera för atlaskotans sneda läge. Detta kan orsaka två olika typer av besvär. Både muskler och kotor i nacke och rygg tvingas till en extra belastning. Det kan leda till både direkt värk och dessutom problem vid ansträngning. Hållningen försämras och även sned höft och olika långa ben kan härledas till den lilla förskjutningen av atlaskotan.”

Atlaskotans anatomi och funktion

Atlaskotan är halsryggens första kota, dvs den översta kotan som har ledkontakt med skallbenet. Till skillnad från andra kotor saknar atlaskotan ett spinalutskott och kallas också för ringkotan pga dess form. Den har till uppgift, tillsammans med den andra halskotan Axis, att tillåta en större rörlighet än de andra kotorna i ryggraden. Dessa två halskotor ansvarar för huvudets nick- och vridrörelser. Rörligheten i dessa segment kan man själv testa genom att sitta upprätt och dra in hakan lätt (liten dubbelhaka) och sen nicka lätt. Man kan även prova att vrida på huvudet åt sidan och sen nicka lätt. Om du kan nicka så är rörligheten bra, och detta är en normal funktion! Om inte så är det bara att göra dessa rörelser för att träna upp rörligheten så att det underlättar för dig när du ska titta uppåt och åt sidorna.

Atlas_(C1)_from_top_animation_small

Bild 1: Atlaskotans position (rött)

plugin

Bild 2: Överst i bild är Atlaskotan som omger Axiskotans ”tand” som sticker upp

atlantoaxial_joint1312057780274

Bild 3: Hur atlaskotan rör sig i förhållande till huvudets rörelser.

Hur hålls atlaskotan på plats?

De två översta halskotorna omges av stabiliserande ligament som fäster mot skallbenet och andra halskotor. Den mest stabiliserande strukturen som håller atlaskotan på plats är det tvärliggande ligamentet (ligament transversum), se bild 4. Ett annat ligament som ”håller huvudet på plats” är ligamenten som utgår från Axis tand-utskott som går mot skallbenet, se bild 5. Förutom dessa ligament så utgör också nackens muskulatur de strukturer som stabiliserar nacken och huvudets position.

atlas dens

 Bild 4: Bild uppifrån på hur ligamentet (lig. transversum) stabiliserar rörelserna mellan Atlas och Axis. plugin (1)Bild 5: Ligament alaria som utgår från Axis tandutskott och fäster i skallbenet.

Symtom vid onormal funktion i atlaskotan

Risken att drabbas av en skadlig onormal överrörlighet i atlaskotan är störst för de som har degenerativa ledsjukdomar ex. rheumatoid artrit eller om man varit med om ett trauma mot nacken. Det som orsakar till att atlaskotan rör sig mer än normalt är oftast pga en dysfunktion i ligamenten. Det som händer då är att atlaskotan förskjuts i horisontalplanet, en sk subluxation antingen framåt eller i rotation, så att det klämmer till strukturer som nerver och i värsta fall ryggmärg. Se bild nedan på exempel när det förskjuts framåt. Läs mer om atlantoaxial subluxation här.

85880

Så går det att ”balansera rätt” atlaskotan?

Atlasbalans ”terapeuter” baserar sin behandlingsmetod på att atlaskotan har hamnat ur led, en sk subluxation i atlantoaxialleden och att en snedställning av atlaskotan innebär en felande korrigering längre ner i kroppen. Jag bedömer det rent krasst att ifall det uppstår en sk ”snedställning” eller ovanligt stor rörelse i atlaskotan så är tillståndet så pass allvarligt att man ska uppsöka en läkare och INTE behandlas med hjälp av en massageapparat för att ”balansera rätt” den.

Så, nej, du kan inte ”balansera rätt” atlaskotan, och tro inte på denna mirakelbehandling som de marknadsför:

”Bli Bättre! En enda behandling som är en enkel lösning på många besvär som t.ex. migrän, yrsel och problem efter Whiplash”

den är för bra för att vara sann….Du ska inte tro på det även om det kommer från Sveriges Radio….

Har du besvär med migrän, yrsel eller problem efter whiplash, uppsök läkare eller sjukgymnast för råd.

Läs mer om detta i denna blogg som tagit upp detta ämne tidigare.

Missvisande marknadsföring på Kiropraktor-blogg nu raderad. Tack o lov! Men… 1177.se vad har ni för belägg vid information om kiropraktik för barn?!?!

Tipsade er igår om en kiropraktor-blogg som marknadsförde ryggmanipulation för barn. Denna kiropraktor har nu raderat bloggposten om detta, tack och lov! Jag glömde printscreena hemsidan tyvärr, men den lär ju finnas kvar i hans papperskorg! Så det enda beviset jag har för att den faktisk fanns är från min tweet igår.

bevis kp kvack

Han ville med tidig kiropraktisk behandling normalisera barnens nervsystem. Eftersom barnen ramlar mycket (3000 gånger enligt denne kiropraktor, inte mer eller mindre) så fanns det en risk att nånting hamnade snett i ryggen. Nej, det finns inget belägg för att ryggen subluxeras! Läs mer om det och andra konstiga argument som de använder sig av för att behandla barn i barnläkaren Mats Reimers blogg på Dagens Medicin:

”Många barn har besvär från rörelseapparaten redan från tidig ålder. Dom ramlar och gör illa sig och det lilla såret som syns läker på nolltid. Men den lilla snedställningen i en eventuell närliggande led kanske kvarstår, och ger upphov till smärta och ömhet. Kanske är det först i vuxen ålder när den kroniska värken har varit ihållande ett tag man söker för den.”

Citat hämtat ur Mats Reimers blogg

”Kiropraktik för barn – bluffen fortsätter”

”Låt barnen komma till oss”

”Kiropraktiska hemsidor rensade från barnsjukdomar”

Får ju hoppas att denne kiropraktor inte bara tagit bort bloggposten, men även tar bort ryggknäckning för barn från sitt behandlingsarsenal!

Ja, apropå rekommendationer och råd för olika behandlingar så är 1177.se råd om vård från Sveriges landsting, dvs sjukvårdsupplysningens hemsida. Vad har 1177 för belägg för att rekommendera kiropraktik för barn? Borde inte den skattefinansierade offentliga vården vara mån om att man bedriver evidensbaserad vård – att man använder skattebetalarnas pengar till att hänvisa till de behandlingar som det finns belägg för? 

”Webbplatsen 1177.se erbjuder både kvalitetssäkrad och användarvänlig information”

”Ett redaktionsråd granskar och godkänner allt som publiceras på 1177.se.”

Ja, ni i redaktionsrådet, hur har ni granskat att information om kiropraktik för barn är kvalitetssäkrat?

Kanske dags att granska igen, för ni vill inte att patienterna ska lägga pengar på vård som inte har någon effekt?!

Kan man förebygga utbrott och sömnsvårigheter hos småbarn genom att behandla med kiropraktik vid bebiskolik?

Låt mig demonstrera hur okunskap inom statistik hos artikelförfattarna kan skapa falska ”sanningar” för de läsare som har lika lite statistikkunskap som de sk. forskarna, eller bara rentav inte orkar/kan läsa artikeln med ett granskande öga ELLER om du är en sån som bara kollar på KONKLUSIONEN.

fel konkl 1

Slutsatsen för studien var att kontrollgruppen med bebiskolik som INTE fått nån kiropraktisk behandling hade DUBBELT så många barn vid 2-3 årsåldern med utbrott och sömnstörningar än de som fått kiropraktorbehandling. Gud så bra, nu kan alla småbarnsföräldrar som har barn med kolik behandla dom med ett ryggknäck så är risken mindre att de får mera öronbedövande barnskrik i form av vredesutbrott och barn med sömnsvårigheter 2 år senare!

ELLER…?!?!

Nu är jag ju för snål för att köpa hela den artikeln, men bara av att läsa sammanfattningen så upptäckte jag att resultatet och konklusionen inte kom fram till samma sak.

rr 2

Om den relativa risken (RR) för den nya interventionen är 2,0 så innebär det att barn som fått kiropraktisk kolikbehandling löper dubbelt så stor risk att få ”temper tantrums” och ”frequent noctural waking”. Dvs tvärtemot den slutsats som författarna har kommit fram till.

 Förklaring

Relativ risk = Risken för ett oönskat utfall i behandlingsgruppen dividerat med samma risk i kontrollgruppen.

Relativ risk under 1 betyder att det är positivt för behandlingen och en skadlig effekt av behandlingen ger en relativ risk över 1. Ett oönskat utfall är den negativa utfallet av effektmåttet. Till exempel kommer död att vara en oönskad händelse när effektmåttet är överlevnad.

I detta fall är det oönskade utfallet att behandling med kiropraktik mot kolik inte har någon effekt mot utbrott och sömnstörningar hos småbarn vid 2-3 årsålder.

*Bara av resultatet här, med relativ risk på 2,0, tyder det på att den förebyggande behandlingseffekten med kiropraktik vid bebiskolik mot utbrott och sömnsvårigheter hos småbarn – har en skadlig effekt…men jag ska förklara med lite simpel algebra hur författarna dragit fördelaktiga slutsatser på ett resultat som visar raka motsatsen.

Så för denna studie gäller detta:

Behandling: Manipulation av rygg för barn med kolik

Oönskat utfall: Ingen effekt av kiropraktorbehandling på bebisar med kolik för utbrott och sömnsvårigheter när de är 2-3 år.

Resultat: Relativ risk = 2,0

Då måste dataanalysen sett ut så här för att få fram relativ risk på 2,0:

Risken för oönskat utfall i behandlingsgrupp (x) / Risken för oönskat utfall i kontrollgrupp (y) = 2

(x) = Risk för att kiropraktisk kolik-behandling INTE har någon effekt på senare utbrott och sömnsvårigheter vid 2-3 årsålder (behandlingsgrupp)

(y) = Risk för att INGEN kiropraktisk kolik-behandling INTE har någon effekt på senare utbrott och sömnsvårigheter vid 2-3 årsålder (behandlingsgrupp)

x/y = 2

x = 2y

(x/2) = (2y/2)

0,5x = y

x/(0,5x )= 2 (RR)

Exempel:

Kiropraktik mot kolik (Behandlingsgrupp)

Ingen behandling mot kolik (Kontrollgrupp)

Antal barn som får utbrott och sömnsvårigheter vid 2-3 årsålder (oönskat utfallsmått) 20 y
Antal barn som inte får utbrott och sömnsvårigheter vid 2-3 årsålder 80 100-y

Risken för oönskat utfall i behandlingsgrupp (x) = 20/100 = 20% = 0,2

0,2/(0,5×0,2) = 2

0,2/0,1 = 2

(y=0,1) = 10% = 10 av 100

Resultat

Kiropraktik mot kolik (Behandlingsgrupp) Ingen behandling mot kolik (Kontrollgrupp)
Antal barn som får utbrott och sömnsvårigheter vid 2-3 årsålder (oönskat utfallsmått) 20 10
Antal barn som inte får utbrott och sömnsvårigheter vid 2-3 årsålder 80 90

Med en relativ risk på 2,0 blir resultatet hela tiden densamma, dvs risken för negativ behandlingseffekt kommer vara dubbelt så stor med kiropraktisk kolikbehandling än ingen behandling alls.

(  x/y=2 –> x/(0,5x) = 2  )

Så kan man förebygga utbrott och sömnsvårigheter hos småbarn genom att behandla med kiropraktik mot kolik?

Svaret är nej!

Slutsats baserat på denna studies resultat, relativ risk = 2: 

Det är dubbelt så stor risk att drabbas av utbrott och sömnsvårighet som 2-3 åring om du behandlats för bebiskolik med kiropraktik än om du inte fått någon behandling alls med kiropraktik.

fel konkl

Artikelns slutsats använder vissa LEGITIMERADE(!) kiropraktorer som grund för marknadsföring av sina behandlingar med fokus på att skapa en rädsla hos föräldrar – att deras passivitet till kiropraktisk barnryggbehandling kan riskera deras barns välmående.

Tänk på vilken slags vård du väljer, det kan vara så att du betalar för en behandlingseffekt som inte finns!

TILLÄGG 27 jan:

Det kan ju vara så att det beräknat den relativa risken på det önskade resultatet, som man ju inte ska göra…

Exempel:

80% som blivit bra med kiropraktik, relativ risk på 2,0, men räknat på det önskade effektmåttet (att det blir bra av kiropraktik mot utbrott och sömnstörningar efter kolik)

Relativ risk 2,0 = 0,8/(0,8*0,5)

Det blir då fler som fått utbrott och sömnstörningar i kontrollgruppen som inte fått behandling (40%).

Om detta är fallet att det ”råkat ta fel” och använt det önskade effektmåttet så är det ju dubbelt så stor chans att man blir bra med kiropraktik vid kolik än ingen behandling alls. Så då har de isf beräknat en ”relativ chans”…om det nu finns…

Ja, man får kolla i artikeln eller på rådatan hur de räknat ut, för det negativa utfallsmåttet ska ju beräknas i en relativ risk. Så stämmer det senare fallet så får de räkna om så får de en relativ risk under 1 = positiv effekt av behandlingen.

ELLER SÅ HAR DE BERÄKNAT PÅ DET OÖNSKADE UTFALLSMÅTTET…OCH DÅ HAR DE TOLKAT RESULTATET FEL OCH DRAGIT FEL SLUTSATSER…. ja, de får ändra i abstraktet ändå, för en relativ risk på 2,0 är inte positivt.